Ond, bråd DÖD.
Kategori: 20sek
Det är dags att inse fakta, efter ett par timmars spelande per dag tröttnar man tillfälligt på League of Legends. Därför kan man ta en välbehövd paus för att spendera sin dyrbara tid på något mindre frustrerande, så varför inte passa på att spela lite Dark Souls? Jag är otroligt kluven när det gäller det här spelet. Ena stunden undrar jag varför jag inte har spelat mer av det, för att ganska snabbt inse varför jag slutade från första början...
Jag har åter igen dykt in i Dark Souls efter en lång och välbehövd paus, i och med releasen av den andra delen i den ikoniska dark-fantasy världen som har blivit synonym med orden "You Died". Jag vet egentligen inte varför jag drar mig till svåra och smått frustrerande spel, det är konstigt, för jag hatar VERKLIGEN att dö. Det är bland det värsta som finns i Dark Souls, när man dedikerat har suttit och med blod, svett och tårar kämpat sig genom en del av den smått omöjliga banan bara för att bli brutalt mördad av en fiende man inte såg eller en fälla som man råkar trigga igång och få börja om från början igen. Det finns inte checkpoints i det här spelet, det finns istället något som kallas för bonefires som fungerar som spawn points. Vid bonefires kan man hela sig, fylla på sina estus flasks(spelets motsvarighet till health potions), reparera sin gear och som grädden på moset så återupplivas dessutom alla fiender man tidigare dödat varje gång man sätter sig vid en av dessa glest utspriddda lägereldar. Spelet är relativt simpelt till en början ända tills man kommer till denökända sället Blighttown en plats fylld av slaskiga fiender och annat äckel. Spelar man Dark Souls kommer du att dö här, det är nästan garanterat om du inte har suttit och lustläst wikin vilket de flesta väljer att göra efter ett tag. Efter många timmars nötande och lite hjälp av en vän klarar jag till slut Blighttown och med en känsla av välbehag stegar jag stolt vidare mot nästa etapp, Zen's Fortress,vilket visar sig vara det största helvetet i spelhistoria. Ett slott fullt av lömska fällor, tänk Indiana Jones fast sju resor värre och hundrasjuttioelva gånger mer frustrerande.
